Hat Yai, södra Thailand
Georgetown 2010-03-06
Vi är i Malaysia, hur kom vi hit?
Ja, det blev så, vi köpte en buss biljett till Hat Yai i sydligaste Thailand. Tänkte att vi skulle åka riktigt bekvämt och med toalett på bussen, gott om plats för ben och så, resan tar åtta timmar. Yes, yes sa han vi köpte biljetten av VIP-buss det är bara att fälla ner sätet och njuta, han visade till och med bild på bussen och vi köpte två biljetter, lite dyrt tyckte vi (120 kr) men det fick det vara värt så skönt att åka bekvämt. Dags för avfärd….och skitbuss! Trångt och världens minsta toalett.
Nåväl kul att åka med en massa thaisar och vi hade köpt frukt och nötter på marknaden så humöret var gott ändå…tills jag efter en timme skulle gå på toaletten, försöker hålla balansen i det trånga utrymmet, ännu en chaufför som kör som en galning, jag far runt som en flipperkula därinne och precis när jag fått av brallorna flyger dörren upp, drar igen den, men upp igen, låset trasigt och jag skitarg, står och smäller i dörren så alla thaisar som redan somnat vaknar och till sist kommer bussvärdinnan fram och får vakta utanför dörren medan jag kissar, pallade inte att göra något annat under omständigheterna.
Och ännu en chaufför som försöker döda sina passagerare, körde som en galning, jätteläskigt (eller är vi för gamla och fega?)
Om en önskan att vara 23 igen.
Sov över i Hat Yai i en kulturskola, jättemysigt, ett helt fantastiskt hus, 8 våningar högt där det var, piano, sång, thai musik, rockgrupper, muay thai träning, karate och masssa annat, bla då, indoor camping där vi sov direkt på golvet utan kudde, täcke lakan….och på morgonen kände vi oss inte som 23 vill jag lova, vi orkar inte lika mycket. Jag har köpt en nattmössa också för att inte bli sjuk av fläkten.
Nåväl, mot Malaysia, ännu en minivan, tillsammans med en familj från Indonesien (7 personer) och en 19-årig totalt galen chaufför, vi vill inte dö, vi ska aldrig åka minivan mer, bara tåg, båt och riktig buss. Orkar inte denna anspänning längre.
