Ladyboys
”Ladyboys lever… i Malaysia!”
Vi hade väl verkligen inte förväntat oss det.
I Thailand är det vardagsmat, men här i ett land styrt av Sharialagar och där svenska flaggan precis brändes på gatan för att det återigen var någonting med han Muhammed (yes yes we are from Iceland har vi fått lov att säga) men det var ingen illusion. Utanför ett cafe (och vi hade verkligen inte tänkt gå in där) stod hon. Mycket feminint lutad mot en skylt som proklamerade ”Free choice of cake when ordering coffee”. En och åttio lång, bredaxlad och med en antydan till skäggstubb. Parant klädd och mycket vällagd make up
Hon ropade:
”Hello, coffee and cake” och jag var förlorad, vilket leende, vilken charm, vilken servicenivå hon sedan uppvisade när vi satt där och njöt av kaffet men framförallt av hennes uppenbarelse där hon sida vid sida med sina slöjprydda kollegor servade kunder och smågnabbades kärleksfullt med arbetskamraterna. Hon stod vid vårt bord och pratade en hel del. Hennes mamma var muslim från Malaysia och hennes pappa katolik från Thailand. Vilken kvinna….som då även var en man. Som tur var är hon inte ensam vi har stött på ytterligare ett antal och blivit glada men samtidigt ändå känt en vag oro. Det här är ändå ett land där homosexualitet är ett brott som straffas hårt, bland annat har en minister i en tidigare regering suttit fängslad flera år för brottet ”homosexuell aktivitet”. Men acceptansen bland mannen på gatan verkar stor, de har en plats i samhället, ”the third gender of asia”. När vi går ut från cafeet och börjar promenera hemåt ser vi klottrat på en husvägg med meterhöga bokstäver ”Stop homophobia now”, motståndet lever, klottra på!
